Wiki Kotavafa Xadola
SearchWiki

Emudexo
Izva

  • Abdiizvugal
  • Savsugal?
  • Mialukugal?
  • Witugal?
  • Anoelugal?

Tawava

  • Afrika
  • Amerika
  • Asia?
  • Europa
  • Oceania

Suteroteem

  • Francavaf suteroteem
  • Espanavaf suteroteem
  • Englavaf suteroteem
  • Germanavaf suteroteem
  • Portugalavaf suteroteem
  • Italiavaf suteroteem
  • Rossiavaf suteroteem
  • Afrikaf suteroteem?
  • Sinavaf suteroteem?
  • Arabavaf suteroteem

Aveem?

  • Avopa?
  • Sutereem?
  • Abaveem
  • Izva ke Aveem
  • Kotava

Yanbeem

  • Izva ke Yanba?
  • Yanbalizoreem?

Opeem

  • Bliopa
  • Razopa?
  • Altopelopa?

Ayopeem is Selt
Raba is Ckaneopa?

Kotava Winugaxo
Kotava Wikikrenteem Nuyanevaxo
Kotava Tolavaravlemeem se
Kotava Dokalixo

Rekluexo/
AlessandroManzoni
BuruperaBubetaraBunovekseemIzvotKalvajara
Printable View

Alessandro Manzoni

Alessandro Manzoni
(1785-1873)
Italiavaf berpotik

Alessandro tir tel taneaf berpotik ke witafa Italia

Ba 07/03/1785? koe Milano koe igeltafa anameda in koblir vey divekurerafa skeda ke gadikya, Giulia Beccaria nasbeik ke kotgrupafe Cesare Beccaria. Winugon, gadikye tiyir Pietro Manzoni guazaf biptik, vexe tuwavafe gadikye lanon tiyir Giovanni Verri.

Bak 1792 mwedafa tolonga ve solkureyer aze Alessandro, rape sarefa mwa ve zavzoteyer do gadikye viunsumutune va in. Sardugal ke Alessandro soe zo tcalar kan gaanhara is nobara va suterotikap se, vanmiaeon Vincenzo Monti, is va napolif gugafamik se divbliyinon irubas kaiki Marengo koe Milano?.

Bak 1805 in tir 20-daf ise ko Paris va gadikya kazokever. Carlo Imbonati biptik do dan inya bliyir su awalkeyer. Gildura ke gadikya is nasbeikye tir davafa ise Alessandro en zo droler ise zo brostar gan ware jotafa 43-dafa gadikya.

Ta vinura ke awalkera ke inaf fertik, in va "In morte di Carlo Imbonati" tanuskafa diejda bam bunher. Koe bata diejda biptik klokenon turowinawer ta da diver va gotisa linulara ke ageltiluf porik. Va gorukafa europafamafa arayafa anameda Alessandro di gruper.

Do gadikya va suterotafa lospa ke Sophie Condorcet in tiackon nobar. Koeon kogruper va Claude Fauriel vanpitis napik. Vayara va nelkaf lidopik se (Pascal, Bossuet, ikz-) is francavaf pulukik se va inafo undexo tulomantar.

Bak 1808 va Henrietta-Louise Blondel nasbeikya ke genevaf omeltik Manzoni kurer. Bak 1809 va "Urania" vundafa ezla in suter. Bak 1810 ba tcalas bif do gadikya ko katalikeva in va int dewelder. Ba 02/04/1810 divroidaks ke djobal koe tari ko uja asgelbewer, foliyison da kurenik al zo atayar, koe bata uja va in di toltrasir. Koe bat goaspil in di wir va lore plataese ta tukristevawer. Battandon ko Italia do kurenik dimpir aze koe Milano aulon blitir. Dalebam tela inafa lonasbukafa suterotafa rekola tozuwer, dana bak 1823 waltodatar ise va in tukotgrupatar.

Wali 1812 is 1815, va "Baerdaf Drom se" in toz suter. Bak 1821 Manzoni irubar koe intafa garia koe Brusuglio lize va sutera va berpotap divrozas va Lombardia bokar. Koe bat berpot, "I Promessi Sposi", sutelayan wali 1825 is 1827, turestara ke Walter Scott turowinawer.

Batugale va gaderopafa diejda se in ware suter, vanmiaeon "Marzo 1821" is "Cinque Maggio" tela sutelayana ba tusaneara va awalkera ke Napoléon is tisa listaf alkaf kobraks icde cugunaykafi bali ke bat ayik. Bat krent en zo kruptepeter gan Stendhal ise va kotgrupilu ke Manzoni webeter. Koe bat krent se wetce male is kale ke kote lidafe bibe va alka Manzoni rundar.

In dere suter va konaka folva, vanmiaeon "Il Conte di Carmagnola" bak 1820 is "L’Adelchi" bak 1822 ke dan xuta tir geja gan Carolus Magnus kev gazaxo ke Longobardaf Didier.

Radimi 1827, va suterotafa redura joke izvaf is avaf suteks yo Manzoni jovler. Poraceem is kotgrupilu bam tulozijnad va intaf jontik yasasugawalk : zijnafa Henrietta kurenik ba 25/12/1823 awalker, puskeyenon golde 10 nasbara, porfeon baroya nasbeikya az adim gadikya silukon griawid.

In va ezlopa kotron jovler radimi awalkera ke Henrietta. Bak 1840 va nhobrafa Teresa Stampa-Borri toleon kurer. Batsareon, Manzoni dere suteper, vanmiaeon va "Saggio comparativo sulla rivoluzione francese del 1789 e la rivoluzione italiana del 1859" sanegatano bak 1889 radimi awalkera, is va konak suteks icde avadetce.

Bak 1861 inaf toleaf kurenik awalker ise in zo koflir wetce Gazaxopulodik az Taneatisik va Avatanaratuzda bak 1862 aze bak 1870 va romafu wideyilu naler.

Ba 22/05/1873 koe Milano in awalker arti portafa abdiawalkera golde takalubera divlanison va uja. Inafa caxa ve tiyir fawokafa.

Ara ava se


Version française Alessandro Manzoni


Versión española Alessandro Manzoni


English version Alessandro Manzoni


Deutsche Version Alessandro Manzoni


Versione italiana Alessandro Manzoni


Nederlandse versie Alessandro Manzoni


Versão portuguesa Alessandro Manzoni


Bobaloli lingála Alessandro Manzoni


Türkçe Alessandro Manzoni


Версия на русском языке Alessandro Manzoni


Alessandro Manzoni (1785-1873)
Alessandro Manzoni, lingeks gan Francesco Hayez
Kudja va Alessandro Manzoni koe Milano
Kudja va Manzoni
Suterot se ke Alessandro Manzoni


  • Il Trionfo della Libertà (1801)
  • In morte di Carlo Imbonati (1806)
  • Urania (1809)
  • La Resurrezione (1812)
  • Il Nome di Maria (1813)
  • Il Natale (1813)
  • La Passione (1815)
  • Osservazioni sulla morale cattolica (1819)
  • Il Conte di Carmagnola (1820)
  • L'Adelchi (1822)
  • Il Cinque Maggio (1822)
  • I Promessi Sposi (1827) - Aguntanikeem
  • Storia della Colonna infame (1840)
  • Dell' Invenzione (1845)

Xadolaki se


  • Suteroteem
    • Italiavaf suteroteem


Kotava Winugaxo - Kotava Avawiki - Wikikrenteem Nuyanevaxo - Kotava Tolavaravlemeem se - Kotava Dokalixo

Ironakafa bubetara ba 29/10/2006 19:30

  1. ▲ Top ▲
  2. Betara:
  3. Watsak
  4. Rudeak
  5. Butenak
  6. Kroj
  7. Butena